Ledare

”Livet är en gåva och det är inte vår uppgift att bestämma vår ingång eller vår utgång.” Det säger läkaren Anne-Berit Ekström med anledning av den aktuella debatten i Sverige om dödshjälp eller läkarassisterat självmord.

I denna artikel reflekterar Yngve Kalin över Jesu anspråk att han är sanningen personifierad. Hur ska vi förstå Jesu ord att han är ”vägen, sanningen och livet?” Det är helt avgörande för klassisk tro, argumenterar han. Yngve Kalin har en över 50-års erfarenhet som präst och förkunnare både i Sverige och Swaziland.

När konst och kultur tar plats i kyrkan väcker de både fascination och frågor. Inte därför att skönhet, kreativitet eller starka upplevelser skulle stå i motsats till tron, utan därför att estetiken har en verklig makt över hur vi tänker, känner och urskiljer.

Niklas Antonsson, lektor i kyrkohistoria vid Församlingfakulteten guidar oss genom turerna för tillkomsthistorian för Nya testamentet 1526.

Biskoparnas historieskrivning stämmer inte alls, slår prästen och docenten Dag Sandahl fast. Han är en av dem som följt beslutsprocesserna inom Svenska kyrkan under hela den tid biskopsmötet hänvisar till och deltagit i kyrkomötets debatter och varit invald i kyrkans centralstyrelse.

I den första delen av den här artikeln tecknades översiktligt historien mellan kyrkomötena i Nicea år 325 och Konstantinopel år 381 (KoF nr 1 2026).

Den information som vi människor tar del av under en dag eller en vecka har ökat lavinartat. Det gäller det vanliga nyhetsflödet, det personliga flödet i sociala medier, och, inte minst, utbudet av information och budskap som rör religion och livsåskådningsfrågor.

Församlingsfakulteten i Göteborg erbjuder inte bara teologiska program utan även olika offentliga arrangemang för allmänheten. Ett exempel är de årliga bibeldagarna som i år, 6-7 mars, handlade om arkeologi och bibelöversättning. I följande artikel lyfts några exempel från föreläsningar om arkeologi. 

I tre tidigare artiklar i Kyrka och Folk (KoF, nr 11/2025 samt 1 och 2/2026) har Anders Lundberg utforskat den kristna gudstjänsten utveckling från Jesu tid och framåt. I denna fjärde artikel knyts linjen fram till Vikingatiden och början på medeltiden i Sverige.

I en tidigare artikel i Kyrka och Folk (KoF, nr 1/2026) reflekterade Anders Lundberg om Jesus och apostlarnas gudstjänstfirande som bakgrund till den kristna gudstjänsten. I denna artikel kommer istället fornkyrkans gudstjänst att beskrivas mer i detalj.