I dagarna som detta skrivs har det amerikanska presidentvalet avgjorts. Rapporteringen inför valet har varit omfattande, i alla fall vad gäller tid och antalet inslag och artiklar. Kanske media har bidragit till att bland människor i Sverige förstärka ett intresse som redan lett till många samtal om förhoppningar och förväntningar i hemmen och på arbetsplatserna runt om i landet.
Det gäller ju världens mäktigaste person, som man säger. Fred i Europa, räntorna i Sverige är beroende av vem som är president i Förenta Staterna, tänker man. Och så vänder man blicken dit och till andra makthavare som just nu råkar vara en snackis i den globala byn. Det är allt för lätt att dras med i denna ständiga ström, istället för att lyfta blicken:
Jag lyfter mina ögon till dig, du som tronar i himlen. Som tjänarnas ögon ser till sin herres hand, som tjänarinnans ögon ser till sin husfrus hand, så ser våra ögon till Herren vår Gud till dess han förbarmar sig över oss (Ps 123:1-2).
Alla människor är beroende av Guds godhet och nåd, och i den kristna församlingen förenas tjänarna i att se upp till Herren. Det är både en ödmjuk bekännelse av att tillhöra Honom som tronar i himlen; Honom som råder över alla makthavare, och det är en bön som tåligt upprepas, “till dess han förbarmar sig”.
Vallfartspsalmen handlar i hög grad om livet här och nu, om det som vi lär oss att be om i den fjärde bönen, dvs alla de goda gåvorna som vår himmelske Fader dagligen ger oss och som den onde vill hindra oss från att få ta del av, inklusive en god överhet.
Vi kan inte styra över vädret eller välja ledare i andra länder, men vi kan göra kärlekens gärningar där vi är, bland våra grannar och i och genom församlingen. Gud vill att vi har omsorg om vår nästa till både kropp och själ.
Den kristna församlingen är en naturlig ram för det diakonala arbetet, vare sig det är en vigd diakon eller diakonissa som sörjer för någon eller det är någon annan av församlingens lemmar som förmedlar Kristi kärlek i bön och handling.
Provinskonventet i Linköping (läs mer) behandlade många olika frågor. Bl a lyftes diakonatets viktiga roll, och församlingarna uppmuntras med en ny formulering i Provinsordningen att inventera sina diakonala behov.
Vidare beslutades i enlighet med inkomna motioner att ändra på tiden för Provinskonvent, fr o m 2026 kommer konventet att äga rum under första halvåret, och att ändra på tiden för motioner, som framöver måste skickas in senast tre månader före konventet. Det går dock alltid att skicka in motioner till Missionsrådet.
Konventet antog en budget för 2025 om ca 1,1 milj. kronor, där vissa uppgifter kommer uppdateras. En separat budget för Israel-arbetet kommer att läggas fram.
Nyvald ersättare till Missionsrådet är Cynthia Andersson (S:t Matteus). Nyvald ersättare till Konsistoriet är Agnes Block (Helga Tref.). Läs mer om detta i nästa nummer av Sändebrevet.
Provinskonventet beslutade också att erkänna kyrklig gemenskap med Evangelisk-lutherska bekännelsekyrkan (ELBK), som bildades 1974 och har lite annorlunda bakgrund och historia än Missionsprovinsen. Båda bildades dock mot en bakgrund av utmaningarna i nationalkyrkorna i Sverige och Norge.
Det är mycket glädjande att samarbetet i södra Sverige tillsammans med nätverkskontakterna i Nettverk for evangelisk-luthersk kirkesamarbeid (NELK) i Norge har kunnat bidra till denna utveckling.
Provinskonventet fick en hälsning från ELBKs ledning, där Asbjørn Hjorthaug bl a skriver om enheten i Ordets förkunnelse och förvaltningen av sakramenten (Augsburgska bekännelsen art. 7): Det er Guds hellige vilje at vi skal praktisere denne enheten i et fellesskap; dele gudstjenester, prekestoler og nattverdbord med hverandre. For oss alle er det viktig å høre ordet og motta sakramentene så ofte vi kan, siden nådens midler gir oss del i og bevarer troen. Dette er kirkens viktigste oppgave. Kirkefellesskap fører til at våre medlemmer kan ta del i nådens midler samt praktisere et kristent fellesskap i større grad enn tidligere. Våre kirker og menigheter med forskjellig bakgrunn og erfaringer, får nå større muligheter til å bringe evangeliet videre ut til alle.
Den kristna församlingen är inte en gemenskap som bygger på ideologi eller politiska relationer. Den är ett tempel av levande stenar som får förmedla ljus och hopp om evigt liv i en tid som nog längtar efter hopp och mening, men inte vet var det finns.
Biskop Johana Pohjala från Missionsstiftet i Finland hälsade konventet bl a med följande ord:
Det är en stor glädje att få användas av Gud tillsammans och att bygga Herrens tempel av levande stenar. Templet består av alla nationer och språk. Dess grund är offret och förtjänsten av Davids Sons kors för oss. Det är byggt av den Helige Andes kraft genom Guds heliga ord och sakrament. Både herdarna och det kungliga prästerskapet bygger det tillsammans efter sitt kall. Det bjuder in nya byggare. Det är byggt mitt i byggarnas egen svaghet och yttre tryck, till och med fientlighet. Dess helighet och kraft är ofta dold för våra ögon, men detta tempel består från tid till evighet. Och i Herrens ögon är det dyrbart.
Även från Missionsprovinsens systerstift i Norge (DelsiN) kom det en hälsning till Provinskonventet. Biskop Thor Henrik skrev bl a: For med én Ånd ble vi alle døpt til å være ett legeme” (1 Kor 12,13a). Må det fellesskap i Kristus som blir synlig mellom dere i årets Konvent, og i de beslutninger som fattes der, vitne om Missionsprovinsen som Kristi legeme og sanne kirke i Sverige. Og må våre stifts enhet i Ham på tvers av landegrenser forbli en kraft og glede i vår felles tjeneste for det dyrebare evangeliet.
Det är uppmuntrande att Missionsprovinsens församlingar får stå i en sådan gemenskap och tillsammans med många andra i Norden och utöver jorden får se “till Herren vår Gud till dess han förbarmar sig över oss”.
Kansli: info@missionsprovinsen.se
Bengt Ådahl, missionsbiskop, biskop@missionsprovinsen.se
David Appell, stiftsprost, stiftsprost@missionsprovinsen.se
Jakob Okkels, provinssekreterare, provinssekreterare@missionsprovinsen.se
Mer info på kontaktsidan
Swish 123 445 32 21
PG 11 36 63-9
BG 5210-8131
Mer info under Stöd oss
Våra församlingar finns utspridda i Sverige. De är i varierande storlek och sammansättning. Gemensamt för dem att Guds Ord står i centrum, och sakramenten förvaltas.